Som alltid intressanta reaktioner på min fråga om butiksrökt lax verkligen är ren mat. Jag håller med Snorkkis, som skriver att det måste vara upp till en att avgöra. I grunden torde det vara potatis ur egna landet och gris från den egna ekologiska bondgården, men det blir ju deppigt för oss som eftersträvar att äta rent, men saknar de förutsättningarna. Grader av helvete – eller himmel – alltså. Och ja, som alltid, allt beror på vad en vill uppnå. Många av er tycker säkert att jag låter nitisk här. Det är jag inte. Bara väldigt intresserad.
Som Tove skrev i ett mejl finns det också en stor skillnad gentemot exempelvis köttbullar. De senare innehåller en hel del annat. Köttmängden är låg. Så är absolut inte fallet med den butiksrökta laxen.
En mycket intressant kommentar kom också från Rebecca, som just nu arbetar i en fiskbutik. Så här skriver hon:
Jag jobbar extra i en fiskbutik nu och i vårt utbud har vi många rökta produkter från Falkenbergs Laxrökeri. Ofta är det nog deras produkter man hittar hos fiskhandlare (för ytterst få fiskbutiker gör allt själva, tyvärr). Här kan man se innehållet i en del av Falkenbergs produkter. Vill man äta så ”rent” som möjligt verkar den helt naturella varmrökta dubbla laxen bäst. Innehåll: Norsk lax, salt.
Nu, när jag sett hur en fiskhandlare ser ut bakom kulisserna, har jag insett att det är lika mycket industritänk där som på alla andra ställen. Må hända att det är något mindre skala än den Mamma Scans köttbullar ingår i, men det är ändå industri med enorma förpackningar innehållandes ämnen som gör att produkterna ska stå sig i fiskhandlarnas kylrum.
Ett mer initierat svar kunde jag knappast ha önskat mig. Tusen tack! När jag tittar igenom de olika produkterna finns det flera naturella varianter, exempelvis den rökta makrillen jag själv brukar köpa hemma. De kryddade varianterna tycks också vara de som kommer med extra överraskningar som socker, glukossirap och fruktextrakt. Inget megaproblem, men visar att det som alltid är av värde att kolla vad en köper. Om en är intresserad av vad som hamnar i kroppen, vill säga.
Om du var mina träningstajts – hade du varit svettig nu 
Varsågod :).
Det är verkligen så att ju mer man lär sig om mat… desto svårare blir det. Ibland får jag lust att flytta ut på landet och bli självförsörjande. Men jag slår vad om att man då ställs inför nya frågeställningar och börjar ifrågasätta jordkvaliteten osv.
Även om jag numera har lite koll på fiskindustrin så kan jag omöjligt säga hur mycket bättre än köttindustrin den är. Om den ens är bättre? Bara det här med odlad lax, vilket jag gissar att de flesta rökta produkterna/”halvfabrikaten” är gjorda på. Hur hälsosam blir den när industrin växer och fiskfodret behöver ändras? Innehåller laxen så mycket Omega-3 som vi lärt oss sedan tidigare eller är det betydligt mindre? Hur illa är det för miljön? Fiskindustrin, precis som överallt annars i vårt samhälle, handlar om pengar i slutändan och där är den odlade fisken ett säkert kort eftersom den håller jämn kvalitet året om.
Huh, det är verkligen en skrämmande och komplicerad värld vi lever i :(.
GillaGilla
Har du läst Äta djur av Jonathan Safran Foer? Nu handlarna den om USA, men nä, fiskar verkar inte ha det ett dugg bättre och det verkar inte heller vara bättra att äta. Antingen odlade och uppfödda på skit, eller komna från havet men fulla av tungmetaller. Allra mest hälsosamt vore förmodligen att bara äta vegetariskt. Jag har själv försökt flera gånger med lyckas inte, blir för svag. Vet att det enda som saknas är kunskap dock och hoppas att jag en dag ska se till att skaffa den.
GillaGilla
Inte läst – än. Men ska genast kolla upp. Tack :).
Har också funderat på helt vegetariskt många gånger. Och helt ekologiskt. Har lyssnat på en del poddar av Jillian Michaels, och Innerstrengthpodcast för den delen, som verkligen gör mig avskräckt för sånt som förut kallades vanlig sund mat. Idag vill man ju knappt köpa kycklingfilé… :(
Tror dock att man verkligen behöver ta sig en funderare över hur stor del tankar kring just mat ”får” ta och var man ska ta gränsen. Det finns så oändligt många aspekter att ta hänsyn till, och med alla ”dieter” och nya forskningsrön tycker (iaf) jag att det blir svårt att veta var man själv står. Ska man fokusera på nutrienterna och det ”optimala” förhållandet dem emellan? Ska man fokusera på så ”ren” mat som möjligt? Ska man äta som om man inte hade tillgång till mat alltid och överallt?
I slutändan tycker jag nog ändå att det borde handla om att man mår bra i sin kropp. Känner sig stark, frisk och har livsglädje. Att maten ger energi istället för att ta.
GillaGilla
Mat är intressant, helvetiskt jobbigt, underbart gott och allt däremellan. Tänker att medvetenhet och frågvishet mättar på det sundaste sätt. Njut ;)
GillaGilla
Det tror jag också! Visst kan en vara fullständigt nöjd med att inte ha en aning om vad en petar i sig, men jag älskar att forska i såna här grejer och verkligen känna att jag ger min kropp bästa möjliga!
GillaGilla