Så synd om mig som gör nåt bra för min kropp!

Pjuh! För goda alternativ att sätta in om krisen slår till på riktigt nästa gång. Klicka för recept!

Dag två och redan första tvivlen. ”Varför ska inte jag få köpa en kaka till kaffet som alla andra? Inte för att jag gjort det nånsin tidigare MEN ÄNDÅ? Inte för att jag ens tänkt köpa kaffe, MEN ÄNDÅ!” ”Hur ska jag klara mig utan lördagsgodis OM TYP FYRA DAGAR? Inte för att jag äter det särskilt ofta numera, MEN ÄNDÅ?”

Åh, min inre treåring på besök!

Och okej. Det är möjligt att jag blev orimligt snyftig när mannen slog mig på fingrarna (bildligt alltså… annars hade det ju verkligen varit en parodi) när jag, tokhungrig, ville sno ett av hans strips. ”Nittio procent utmärkt, tio procent okej, säger du? Strips passerar INTE som okej!” Och fast jag blev så stött (ja, det är helt sant) att jag ville gråta lite har han ju rätt. Och sa det för att vara snäll Tror jag?! Han fnissade i och för sig lite för gott åt sig själv…

Jag vill inte ens ha nåt himla strips. Jag är bara lite skraj att misslyckas. Vilket är lustigt, för det har aldrig varit på tal!

Sen gick det en kvart och så var allt alldeles utmärkt igen. Ganska normal liten backlash, väl..? Någon som känner igen sig..?

Annonser

Naturlig mat i fyra veckor – nu kör vi!

Då kör vi, hörrni! Helt naturligt, naturligtvis! Är ni med?!

 Så. Vad menar jag egentligen? Jo. Några grejer:

Vadå naturlig mat..?

Tänk så här: så få ingredienser och så lite hittepå som möjligt. Helst en ingrediens per livsmedel, så klart! Det vill säga, lax innehåller bara lax, inga söta marinader, nötter är orostade och okryddade, avokadon är inte fem procent av en i övrigt helt fabricerad guacamole. För den striktaste: så nära oprocessad som man bara orkar komma. För (oss?) andra: är måltiden till största del oprocessad, även om en del av den kanske inte uppnår målet (aldrig att jag släpper min turkiska-yoghurt-frukost-succé nu!). Inga läskiga tillsatser av ämnen som vi inte vet hur de påverkar oss (men kan gissa oss till…).

Tänk närings- och energitätt. Personliga favoriter som lax, avokado, nötter, kokos, broccoli och ett gäng frukter är TOPPEN!

90-10 vadå?

Ett utmärkt sätt att göra resan lite enklare. 90 procent utmärkt, 10 procent skarv. Eller 80-20 om det känns bäst för dig. Vi jobbar ständigt uppåt här, allt måste inte ske på studs! Applicera särskilt det här på första punkten – åtminstone så ser jag, för egen del, att 100 procent oprocessat blir svårt. Det har jag för dålig kunskap för att få till och överleva på.

Vad får man inte äta?

Jag tänker inte diktera några förbud, det blir garanterat kontraproduktivt. Dock finns något som är viktig för just mig… Inget himla uppåt-tjack! I mitt fall: inga tomma kalorier. Hej då chokladdryck och okynnesgodis. Jag hanterar inte er nåt bra.

Hur checkar vi av resultaten?

Jag ser inga diagram framför mig. I mitt fall blir det istället en checklista av hur jag mår, känner mig, vad jag orkar (hej måttstock!) – och på sikt hur jag ser ut. Jag väger mig inte och jag räknar inte kalorier. Jag älskar siffror alldeles för mycket för att hålla på med sådant, flera av er förstår säkert. Jag är inte ute efter att passa in mig i någon klippdocke-mall här, jag vill hitta rätta känslan i mig själv. Och på sikt vill jag komma i galet bra form också på utsidan, det hycklar jag inte med. Därför planerar jag att följa min spegelbild längs med resan. Men inte lika ofta som jag kommer att fundera på hur jag mår inuti.

Lever du som du lär då..?

Jag kommer inte att redovisa precis allt jag äter här. Dels för att jag nog knappt skulle HINNA äta då, och dels för att jag ganska ofta äter ganska lika. Åtminstone till frukost och lunch.Och de grundtipsen kommer så klart!

Viktigt! Ni får slå mig på fingrarna precis när ni vill. Jag är ingen expert, jag är i början av min natürliga väg. Gör jag fel – hjälp mig upp på hästen igen!

Hur hänger vi med i vad som händer?

Här så klart! Kategorin Naturligtvis! lär gå varm.

Lästips, tack!

Smaljeansen!s utmärkta inlägg i ämnet ren mat igen

Täckande lista över bra käk

Vill du ha raw food-inspo finns det definitivt här

Min älskling Kimberly Snyder har en finfin webb där även miljöaspekten vägs in

Eller googla bara loss på termer som ren mat eller clean food och läsläsläs! Har ni fler tips..?

Jag inledde med att ladda skafferiet igår. Med kokoskakor, till exempel. Som gjort för stunder när suget hugger till. Egentligen skulle det bli såna här – men jag vispade nog inte ägget tillräckligt hårt. Och det blev fint ändå!

  • 1 ägg
  • 1 dl kokosflingor
  • 25 gram smält smör
  • Ett par bitar smält, mörk choklad att kladda på efter ugnen

In i 175 grader varm ugn i en kvart. Kyl en stund. Ät!

20121022-085656.jpg
Helt osötade kokoskakor. Yum!

Naturligtvis! Naturlig mat i fyra veckor

Dagens lyxiga, naturliga sallad. Jo, för kallrökt lax är fest för mig! Tankemässig kvarleva från fattiga studenttider…

Den senaste tiden har allt mer naturlig mat hamnat min mun. En glidning som liksom bara hänt, steg för steg sedan jag hade en köttlös månad i våras. Upptäckte att jag liksom rullar bättre på finenergi. Den senaste tidens avsteg, framför allt diverse godisattacker, har vägt tyngre än någonsin i magen. Det känns helt enkelt inte bra att stoppa in en massa skit i mitt fantastiska maskineri.

När jag var yngre handlade mat om två saker. Bukfylla eller tröst. Att fylla magen eller fylla hjärtat. Och då menar jag inte att hjälpa hjärtat att slå så lätt och länge som möjligt, utan om att dämpa jobbig stress och oro. Sånt man känner ibland.

I dag har jag kommit ganska långt från det där med att bara fylla magen med kvantitet. Jag förstår allt bättre hur bra mat kan påverka både växande, hungrande muskler och en hårt arbetande hjärna. Samtidigt! som jag blir mätt. Och. Maten påverkar också det där stundtals oroliga hjärtat. Ett system som inte alls har gjort sig förtjänt av att kortslutas av kemikalisk skit.

I dag har jag hittat bättre sätt att lindra stress, men mönstret finns kvar. Intresset för bra mat växer sig hela tiden starkare, vad ÄR bra mat för mig? Är galet nyfiken på vad som finns på den inslagna vägen, vad ska jag hitta mer? Jag fastnade för ett tag sedan för devisen ”if man made it, don’t eat it” och den triggar nåt. Jag vill lära mig allt om naturlig mat och på köpet hoppas jag få en friskare kropp, piggare hjärna och ett skojigare skafferi.

Därför inleder jag från i morgon (i dag har min underbara man köpt chokladbollar med lakritssmak bara för min skull, tänker inte avstå dem!) en fyra veckor lång utmaning i att äta så naturligt som det går. Jag siktar på 90/10. 90 procent bra, 10 procent okej. För, min mamma har alltid sagt att ingen kan vara perfekt. Givetvis hoppas jag att det ska handla om mer än fyra veckor. Att jag lägger en vana för livet nu. Självklart vill jag dela recept, tips och tankar med er! Inte minst frågeställningar som vilken mat som faktiskt är naturlig.

Hänger ni med?

Intervjun med mig själv fortsätter!

Bananpannkaka med massor av roliga bär

Tja, då jag inte har några läsare som frågar kuliga saker ännu så ställer jag dem helt enkelt till mig själv. Se del 1 här!

Vi droppade senaste samtalet vid ämnet hälsa. Eftersom jag upplevde att du verkade ha lite svårt att pinpointa dina känslor där tänkte jag att vi kunde ta en tugga i taget. Vi börjar med mat. Hur äter du i dag?

Jag älskar mat och jag älskar att äta. På senare år (!) har jag börjat förstå att det inte funkar att skjutsa ner vad som helst i den här maskinen. Alla har väl hört  förnumstiga ”du skulle väl inte stoppa taskigt diesel i en Ferrari? Så varför ska du göra det i din kropp?” Ja, klyschigt, men gudarna ska veta att det är sant. I alla fall: som ungefär alla andra mainstreamiga välutbildade innerstadsbor äter jag gärna så rent som möjligt. En riktig fanatiker hade sagt ”if man made it, don’t eat it”. Så säger inte jag. Men jag förstår idén. Jag äter sådant som människan har gjort, men min grundtanke är att göra tvärtom när jag kan och vill. Äta saker som är som de är som de är. Det behöver inte vara svårt att lägga en grund. Jag äter havregrynsgröt med frukt och olika sorters frön och bär till frukost. Jag äter gärna lax eller kyckling med avokado och mathavre eller quinoa till lunch. Middagen varierar mer, beroende på vem som lagar den och då kan det absolut bli pasta eller något annat människohittepå. Eller krogkäk ett par gånger i veckan för den delen. Dessutom äter jag en del keso och havremjölk till exempel, och det är definitivt gjort av någon, även om jag ser det som rätt naturlig och fin mat.

Mmm, lax…

Alltså, grejen: äter ofta cleant för att jag mår bra av det. Men jag låser mig inte, det skulle aldrig fungera för just mig. Det handlar om ett liv, inte en prestation. Det här kommer jag att återkomma till, men jag tycker verkligen att det är sorgligt att vi så ofta gör hälsa till nån slags prestation. Det är ju helt bakvänt och upp och ner och bort i skogs.

Äter du bara nyttigt?

Verkligen inte. Det finns veckor när jag inte bryr mig ett dugg om mitt inre och bäljar i mig varm choklad från jobbets sunkiga kaffeautomat eller äter någon typ av godis varje kväll. Det är inte för att jag tror att jag behöver det, utan för att jag just då har lust till det. Dessutom kämpar jag nog, som så många andra, med nåt slags sockerberoende som ibland behöver stävjas och ibland liksom somnar till av sig självt. Jag tycker inte att man ska stoppa i sig en massa strunt varje dag året runt, men jag tror inte heller på hårda förbud.

Pizza med chèvre, valnötter, päron och aprikoser.

Skulle du säga att du har ett alltigenom okomplicerat förhållande till mat?

Nej, så klart inte, det tror jag är ovanligt. Vi behöver mat för att överleva, det spelar en enorm roll i våra liv – ibland en något för stor roll. Jag har så länge jag kan minnas använt mat för att stävja känslor på olika sätt. Inte minst uttråkning, rastlöshet eller oro. Har väldigt lätt att falla in i såna mönster. Går jobbet trögt – ja, då rotar jag i fruktkorgen eller blippar på kaffemaskinen. Det låter så klart inte farligt, det handlar inte om att jag kastar i mig allsköns onyttigheter (numera) dagarna i ända tills jag typ kräks. Men det är intressant det där belöningssystemet, som vi väl alla har våra duster med emellanåt. Att det ofta verkar kräva så mycket av vår uppmärksam.  Om man säger så här: jag är glad att jag nöjer mig med att stoppa mat i munnen som bot på tristess och såna ting.

*biiip* Där tar vi ännu en paus i intervjun. Kommer återkomma hit både en och två gånger. Både till bra mat och knasiga tankar kring mat.

Vi hörs, va?