Varför jag har slutat skriva listor och börjat äta salt

Utmärkt låt att dansa järnet till framför spegeln. What kind of man loves like this?

Hej och happy söndag! Jag vaknade alldeles genomnöjd efter en lördag som innehöll möhippa för den lätt mest peppade blivande bruden jag känner, följt av sommarens första utomhuskalas när min pluggkompis Marie fyllde trettio.

Men, det var inte alls vad jag hade tänkt prata om nu! Nu hade jag tänkt droppa tre grejer som jag har börjat (och slutat!) med och som alla tre har gjort mitt liv (ärligt talat ganska mycket) bättre:

1) Slutat skriva listor. Alltså jag är listdrottningen. Sjuttitre att-göra varje dag, innehållandes allt. ”Snart gör du en punkt för att andas också!” sa min kbt-tant och hade snudd på rätt. Jag skrev upp allt, varenda självklar liten grej jag skulle göra. Som att gå till återvinningen, dammsuga, träna… grejer jag inte behöver ha papper på att komma ihåg.

Det enda mina listor gjorde vara att stressa mig. Få mig att känna det som att det aldrig tog slut på saker att göra. Vilket det visserligen inte gör, men varför tänka på det hela tiden? Sedan jag slutade skriva listor har jag blivit cirka 18 000 gånger bättre på att göra ingenting. faktiskt så upplever jag mig också som mer effektiv. Sparar så mycket tid på att inte planera ihjäl mig! Att planera tar extremt mycket tid om en gör det fanatiskt.

Det jag inte måste göra i dag kan verkligen för det mesta skjutas fram till en annan dag eller varför typ, till aldrig någonsin. Det jag måste göra kommer jag ihåg även utan att-göra-lista. Jag är liksom inte dement. Börjar tro att detta är en kvinnosjuka. För när hörde du senaste talas om en karl som skrev långa listor på all onödig skit han ändå skulle kommit ihåg? Nä just det. Listor är helvetet för kvinniskan. Släpp sargen!

2) Salta maten. Sjukt märkligt tips i en tid när Livsmedelsverket braskar om att vi måste äta mindre salt. Själv saltade jag aldrig något tidigare. Inte gröt, inte ris, inte pastavattnet, ingenting. Jo, grytor och så, men väldigt lite. Saltskräcken alltså. Detta trots att jag redan för cirka 200 år sedan när jag var en ung liten människa råddes att göra just detta, salta maten, för att höja mitt mycket låga blodtryck lite. Did I? Nååå.

Det som hände när jag började salta maten (ett litet mått i morgongröten, strö lite över lunchen osv) var att jag a) blev av med en stor del av min yrsel, ett återkommande problem som troligen hänger ihop med mitt låga blodtryck, b) slutade vara så svullen i kroppen. Mina fötter har krympt så att skorna har blivit för stora! Hur sjukt är inte det? c) Upptäckte att redan god mat KAN BLI ÄNNU GODARE?! Hurray för salt alltså.

Ja, salt binder vätska, men det hjälper också kroppen att VÅGA SLÄPPA vätska. Salt är livsnödvändigt för kroppen, precis som fett och kolhydrater och annat som vi också räds. Men, som vanligt: lagom. Lagom. Extra viktigt är det att få i sig salt om du dricker mycket vatten. Och svettas. Det vet alla som sprungit en het sommardag. Oj så luftigt huvudet kan kännas!

3) Dansa till hög musik när ingen ser på. Sedan jag flyttade ihop med man har jag slutat lyssna på musik hemma. Mycket märkligt med tanke på att jag aldrig har ägt ett så bra högtalarsystem som nu. Och därmed har jag också slutat tokdansa och sjunga falskt framför spegeln. Det som är så kul! Ja, det kom jag på av misstag för ett tag sedan och sen dess har jag fortsatt när tillfälle ges. Som på mitt hotellrum i Göteborg i tisdags. Snacka om energiinvestering! Lyckoinjektion.

Inser nu… att detta… är en… lista.

Återfall!!!

;=)

Hur mår du? Kan du må ännu bättre med lika enkla (men egna) knep som de jag skriver om här?

För egen del har jag ofta lätt att glömma de allra enklaste lösningarna. Mina problem måste alltid fixas av en dyr terapeut eller tränare eller kurs eller nåt. Eller? Det finns ofta lätta sätt att göra livet lite, lite härligare. Om så bara att sätta på en bra låt och dansa loss. Testa! Gratis är det också.

Annonser

17 reaktioner på ”Varför jag har slutat skriva listor och börjat äta salt

  1. Vad gulligt att du frågar hur vi mår :-) Tack, jag mår bra, trots – eller tack vare – mina listor! Jag ser dock till att mina listor är genomförbara, dagens/veckans lista måste ha en chans att bli klar, avbockad, avslutad. Annars blir jag ju aldrig nöjd, och att aldrig få låta sig kännas sig nöjd – det har vi ju pratat om förr. Jag höll allt i huvudet förr, allt från att göra till bra idéer till presentförslag för kommande födelsedagar. Min KBT-tant fick mig att inse att min hjärna aldrig vilar, om jag ska gå och (om än omedvetet) hålla ordning på allt sånt. Så jag noterar i telefonen, den är ju alltid med. En flik för presenter, en flik för att handla, en flik för roliga saker som hänt under året, osv. så när jag ser nån bra present eller kommer på nåt jag ska göra när jag kommer hem – så skriver jag upp det och sen släpper jag det. MEN, listorna får inte vara ett tvång, och de får inte ge ångest – då är de av ondo. Men för mig är de avlastning och gör mig mer avslappnad.

    Sen på tal om självklara saker, mitt ena barn är en riktigt drömmare, så vi kom överens om att ha en lista över vad som ska göras efter skolan. Packa upp väskan, bädda sängen, gör iordning busskortet till imorgon. Så enkelt och för de flesta självklart, men någon glömdes alltid förut – och känslan av misslyckande var ett faktum varje dag. Nu blir det rätt varje dag, barnet är nöjt, och nån dag i framtiden kommer det där gå av bara farten. Eller inte. Det är ok det också.

    Gilla

    1. Åh det var så där jag började också! Jag är ju väldig rörig (drömmare indeed!), gör allt samtidigt och känner alltid att jag har missat och glömt nåt. Det var därför jag började med listor när jag var yngre! Specade som för ditt barn och oftast med tidsangivelser till och med. Då blev jag lugn. Men nu mår jag gott av en paus. De återkommer säkert 😀 Svårigheten sitter ju för många av oss i att lyckas hålla den balans och koll på läget som du beskriver att du kan. Att inte överdriva allt. Och att vara nöjd! Jag tycker fortfarande att det är lika svårt som senast vi pratade om det, men är mycket mer medveten i alla fall. Kram Lotta!

      Gilla

      1. Medvetenhet är ett steg av många, och processen tar tid, och blir kanske aldrig klar – så skriv inte upp det på nån lista ;-).

        Gilla

  2. Jag har en radda knep som jag tar till ibland och i perioder glömmer jag bort dem :) Men en jätteviktig grej är att ge mig själv kravlös tid med lagom mellanrum.
    Ett annat är att komma utomhus varje dag, helst på en långpromenad.
    Ett tredje är att lära mig något nytt med jämna mellanrum, för att inte stagnera i huvudet och tappa upptäckarlustan – ju mer jag lär mig desto nyfiknare blir jag :)

    Gilla

  3. Alltså… jag skriver ju också listor in absurdum. Min KBT-tant var nog inte lika klok som din (eller så outade jag inte för henne hur mkt listor det finns).
    Det var en bra reflektion, det där med att listorna stressar en. Det finns alltid nånting mer på listan att göra. Jag ska nog tänka över det här och bara ha med saker på listan som inte får glömmas just den dagen. Det finns ju som sagt ingen som helst anledning att skriva ner diska, städa, tvätt, bortsta tänderna etc, eftersom det ändå göra rutinmässigt. Stort tack för den insikten!
    Annars har jag börjat äta gluten igen. Eller faktiskt rent av börjat äta saker igen. Jag var nog på väg rakt in i nån lindrig form av ätstöring. Inte laktos, inte gluten, inte bönor, inte, inte, inte. Och inte fasen blev magen bättre för det egentligen! Bara ännu mer stressad. Igår åt jag faktiskt helt vanlig j-kla mjölkglass för första gången på väldigt länge. Helt utan ångest.
    Tugga maten sa du?! Då kan jag ju inte längre äta på 2 minuter jö ;) Oj, det här inlägget ska jag spara och fundera både en och två gånger över.

    Gilla

    1. Vad roligt! Vad glad jag blev över den här kommentaren. Vilken insikt du har! Jag har ju gjort ungefär det samma, både en och fem gånger. Läs boken Mattillåtet du också vetja! Den är underbar. Stor kram och heja dig, fortsätt åt rätt håll!

      Gilla

  4. Det där med salt har jag också ändrat på, saltade aldrig förut, ingenting fick salt på sig. Men jösses, vad mkt jag gått miste om. Nu saltar jag många grejer :)

    Gilla

  5. Ja här saltas det som attan också :D Salt förgyller livet. Sockret kan jag vara utan, men ingen tar saltet ifrån mig!! :D
    Listor funkar för mig, fast jag skriver bara ner det där ”stora grejerna”. Håller det på en rimlig nivå.
    Men alltså, himla bra att utvärdera och fundera över sina vanor och tillvägagångssätt. Man kommer på bra grejer när man vrider och vänder lite :)

    Gilla

    1. Vara utan socker?! Är du GALEN! Haha 😀 Undrar hur länge jag skulle klara det… med lyckan i behåll. Skämt å sido, förstår precis hur du menar. Och håller verkligen med om det sista du skriver!

      Gilla

  6. Skriver under på saltet! Precis samma här. Överallt varnas vi för det livsfarliga saltet. Sen jag för några år sedan läste Mattillåtet (bästa boken) började jag koppla ihop allt. Varför min kropp SÅ lätt samlade på sig vätska, var svullen, varför jag var tvungen att kissa 10 ggr per natt, varför mina fötter somnade hela tiden och varför jag var så yr. Började salta ordentligt och mådde så mycket bättre. Är man inte sjuk med superhögt blodtryck och dåligt hjärta hanterar kroppen saltet utmärkt.

    Klokt med listorna. Jag skriver ner viktiga saker, typ jobbsaker, när jag har tusen saker på gång som jag vet finns stor risk att på riktigt glömma. Annars skapar det bara stress som du säger. Klokt beslut!

    Stor kram fina du!

    Gilla

    1. Det var från Mattillåtet jag dock det också, håller med om att den är underbar, även för närstående etc. Tugga maten! också lysande råd som jag hat följt. Inte lika trött efter måltid längre. Fantastiskt. Kram Sofia!

      Gilla

Säg nåt!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s