Varför alla borde läsa Stark som en björn, snabb som en örn

IMG_0131
Jamen jaa jag slår in en öppen dörr och jamen jaa jag är så himla vanligt ounik, men alltså: jag bara älskar den här boken. Kalle Zackaris Stark som björn, snabb som en örn. Den är precis lika bra som Svett & etikett.

Grejen är att jag tycker att Kalle har ett så fint språk. Ibland läser jag i såna här skriva-blogg-tips och andra skriva-tips att en inte ska hålla på och pratskriva eller ha smileys eller hittepåord.

zzzzzzzzzzzzz

Ursäkta.

Sånt säger alltså bara människor som antingen inte har någon fantasi eller inte själva kan skriva. Ja, det finns massor av människor som kan skriva helt korrekt och uppstyrt, stava rätt och sätta orden i rätt ordning och så. De flesta lär sig det i skolan. Och det är ju bra om en typ ska skriva pm eller brev till Skatteverket eller underlag till GD eller nåt. Och okej, kanske i nyhetstext. Annars är det helt ointressant med en stilistik som enbart är korrekt tycker jag.

Men när en skribent har något speciellt, något eget, och dessutom modet att använda det, ja då faller jag. Och det har Kalle. Hans bok är som en enda förlängd twittertext och jag älskar det. Hör hans röst bakom texten.

Och så älskar jag Kalles sätt att skriva om TRÄNING just. För han menar inte att planeterna måste stå helt rätt samtidigt som solen lyser exakt på en viss punkt och kompressionsstrumporna sitter preciiis 0,3 centimeter under knät och… ja ni fattar. Att träna handlar inte om att göra allt perfekt, maten, lyftet, frekvensen. Ibland blir det lite si och så med det ena och det andra men det spelar ingen roll. Huvudsaken är att du gör. Att du tar i. För tränar är nåt en gör. För att en har en kropp som vill det.

Okej, jag fnissar också väldigt igenkännande när Kalle sågar gruppträning som Body Combat och Shape. Jag har rätt svårt för gruppträning. Citerar:

Shape är inte träning. Shape är nåt annat. Nåt man gör för att man lovat sig själv att gå till gymmet. Nåt som stillar ens dåliga samvete. Nåt som är påhittat av människor som vill tjäna pengar på att folk tränar och tränar och aldrig kommer i form. Nåt för dig som vill bygga otroligt stora och starka triceps.

Jag rekommenderar Stark som en björn, snabb som en örn till alla. Till och med till min kille som hatar träning och säger att han aldrig har varit i närheten av nån endorfin. Det finns så mycket befriande med Kalles bok. Som att en sport som handlar om att slå en annan människa visst inte är lika rolig som den ser ut (die, macho, die!). Eller att frånvaro av träning kan leda till ångest ibland (drogen!). Till och med för en stor, stark, härlig man (Jag frågar min fru Brita: ”Ser jag ut som en som tränar, eller har jag fått helt vanlig gubbkropp?” Och hon ba: ”Stick!”).

Och så gillar jag när Kalle pratar om att mula in en hel näve pommes i munnen och ta en öl (eller två). Det är förlösande gött och jag önskar att en tjej snart skriver ungefär det här.

DSCN2394

Annonser

34 reaktioner på ”Varför alla borde läsa Stark som en björn, snabb som en örn

  1. Jag gillade också boken! Härligt med en bok som är rolig och filosofisk istället för stel och ”träningsprogrammig” Och jag tror att den passar perfekt att ge till dem som inte läser eller tränar. Tänker att den kan få upp folks ögon för både träning och läsning :)

    Gilla

  2. Men kan en tjej ens skriva så utan att bli anklagad för att hylla fetma? Tycker Kalles blogg, program (+ säkert bok om jag läste den) är urhärliga, inspirerande, kul, bra vad det gäller träning! Men känns samtidigt så himla enkelt för honom – en man – att få massor cred för att han har så avslappnad inställning till mat… men att växa upp som tjej i en bantningskultur gör en ju inte så ”skön” angående kosten direkt. Eller vad tycker du? Jag har då aldrig fått genomslag för min filosofi ”det du ångrar är det du inte åt” för då tycker folk i princip att jag är ohälsosam.

    + att det funkar säkert skitbra för Kalle och Brita (även hon har skrivit något inlägg om att när hon slutade tänka på maten så gick hon ner i vikt) att äta vad de blir glada av (helt magiskt blev de superdeffade och skitsnygga) men samtidigt måste det ju vara så att väldigt många (spec kvinnor) håller sig i form genom att noggrant hålla koll på sitt kalori-intag? Och även om jag mer än gärna väljer att njuta av mat framför att se ut på ett visst sätt så antyder de ju att man kan ”äta vad man vill och ha magrutor” i princip. Tycker det känns lite dubbelt :( :(

    Gilla

    1. Tycker det du skriver är otroligt intressant, tänkvärt och välformulerat. Men vad tycker jag? Jag får snabbt några tankar i huvudet: tänker på de supersmala, deffade tjejerna som fotar muffins och B&J till höger och vänster, men ingen ser dem verkligen äta dem. Gör de det? Jag vet inte. Inte som jag äter dem, förmodligen (allt på en gång, tack!). Jag menar inte att anklaga dem för nåt, jag menar bara att det här fenomenet är skumt.

      Jag tänker också på de livsglada tjejerna som med hjärtat pratar om att de älskar mat och är rätt runda (och lyckliga).

      Jag har svårt att se något däremellan. Alltså, jag har svårt att komma på exempel, förebilder (Träningsglädje-Sara är iofs ett bra exempel), däremellan. Jag tycker mig sällan träffa på tjejerna som tränar, har rörelseglädje och starka kroppar utan att vara deffade och rutiga, men samtidigt utstrålar en ”skön” inställning till kosten. Vi som är där mittemellan (ser mig själv som ett bra exempel – rör mig mycket, är stark men inte alls deffad) verkar ofta leva i limbo, vi vill vara de andra två men inte samtidigt, vi dras mellan att vilja hänge oss eller att vilja strama upp oss, men vi njuter inte av att vara däremellan. Fast det är så gött! Om vi gjorde det skulle vi kunna vara Kalle. Väl? Går det alls att förstå hur jag tänker? *vet knappt själv* Jag är kanske helt ute och cyklar här i mitt lite luddiga resonemang, men som alltid är det balans och lagom som verkar vara så satans svårt.

      En annan grej jag tänker på: Kan en tjej ens skriva så utan att anklagas för att LÅTSAS vara mer avslappnad/cool/grabbig än vad hon egentligen är? Tror någon på en rätt välränad tjej som säger att hon älskar att mola strips? Eller tror alla att hon får värsta ångesten efteråt? Har vi ålagt varandra ångesten, alltså: förutsätter vi att ALLA har ångest trots att det inte är så? Gud, det finns så mycket intressant här!

      TACK för att du får mig att tänka, även om jag jävlarimig önskar att det var saker vi slapp tänka på. Vilken skit det är, alltihop. Så känns det ibland. Tycker för övrigt att din devis är BÄSTA någonsin, tänker ofta ganska likt det själv (numera, gudarna ska veta att jag har haft det jättetufft med mig själv och fortfarande jättemycket slits mellan två läger: att vilja shejpa upp och att bara vilja få för fan få kunna äta vad jag vill).

      Gilla

      1. Verkligen verkligen jätteintressant ämne detta. Petra Månström är väl f ö ett annat exempel på en träningsprofil som verkar föredra pommes framför grönkål. Trots devisen ”snygg naken”.

        Gilla

      2. Det stämmer kanske! Har för dålig koll, har bara läst att hon lidit av ätstörningar tidigare och det kan ju faktiskt i bästa fall leda till en mer liberal syn på saker. I alla fall med åldern. Otroligt stark att göra den vändningen!

        Gilla

  3. Åh, vill läsa! Måste införskaffa. Funderar även på att ge den till min bror i present, men min bror har i sina snart 31 år i livet knappt läst någon fler bok än Geten Märit när han var liten. Undrar om det funkar ändå?

    Gilla

      1. Jag fick en chock nu i sommar när han pratade om att ta med en bok när han skulle på semester. Jag frågade om det var en bilderbok, och fick då en fint uppsträckt långfinger åt mitt håll.

        PS. Har köpt och postat bok, får se hur den tas emot.

        Gilla

  4. Klämde faktiskt hela boken i kväll, och den var ju precis så där som han, man hörde honom ”prata” när man läste. Jag älskade hans avslappnade och sköna inställning till mat och träning, t ex recept-kapitlet eller 5:2-dieten: ät vad du vill, träna fem dagar i veckan och vila två.

    Gilla

  5. kan man skriva så kan man skriva på vilket sätt man vill. jag tror det är en talang. precis som med film. alla filmer är inte gjorda på samma sätt men de kan vara fantastiskt bra ändå.

    nyfiken på boken nu!!

    Gilla

Säg nåt!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s