Gotta stay high all the time


I dag vaknade jag glad. Lättad. Det är sista gången jag tar tåget till Västerås på ett tag! Tidigare veckor jobbade vi så långa dagar att jag bodde på hotell, men den här veckan har jag kunnat sova hemma. Otroligt skönt. Men nu, nu är det slut med alltihop. Äntligen ska det bli min tur att få den där omstarten, nya terminen och vardagen. Spännande!

”Du kommer bli deprimerad”, spådde karln i morse och menade så klart inte deppig-deppig utan bara light, så där som det nästan alltid blir efter en maffig jobbperiod, tycker jag.

Och visst kommer det bli märkligt. Jag har hajat så mycket grejer, hur ska jag nu förvalta dem? Och ha tålamod med att allt inte kommer att vara heaven and hell, puls och dödens viktigt?

För inget kommer att vara så här viktigt på ett tag. Ingen kommer att ringa mig med gråten i halsen och be mig hjälpa hen att ta reda på om huset har brunnit ned, kanske dröjer det innan jag får känna att jag har hjälpt en människa på riktigt. Jag kommer inte att få tusen likes på allt jag lägger ut på Fejan eller känna samhörighet med en svintajt och beslutsamt brandbekämpande stab.

Mmm. Resan tillbaka mot verkligheten kan bli säkert ta en vecka eller två. Avgiftning. För en kan väl inte stay high all the time? Även om jag råkar ha exakt personlighetstypen som inget hellre önskar att det kunde vara så.

Du då? Gilla läget eller jaga kickarna?
IMG_1459-0.JPG

Annonser

4 reaktioner på ”Gotta stay high all the time

  1. Jag är nog ganska stabil i mitt humör. Har varken höga toppas eller djupa dalar. En kick för mig kan vara att komma hem och äldsta sonen säger ”jag älskar dig pappa”

    Gilla

  2. Jag är en riktigt känslomänniska!
    Det är delvis därför jag ”jagar” kickar tror jag… Och alltid här blivit kär lätt osv. Blir lätt deppig också. Det där med introvert och känslosam, på eeeeen och samma gång… (som Gessle sa). ;-)

    Kram M

    Gilla

  3. Lika grym som jag är under topparna, lika slö är jag i dipparna. Och det är nog så jag måste tillåta mig att vara för att orka i längden. Igår kompade jag ut tidigare från jobbet och gick på bio. Får man göra så? Kanske inte men see if I care. Bio är ju för övrigt min bästa medicin mot allt så testa det, om du känner dig post-high-deppig :-)

    Gilla

Säg nåt!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s