Vintern hälsar på i juli

DSCN2274
DSCN2203
Måndag igen alltså. Är det några av er som börjar jobba i dag? Jag har en vecka kvar. Vaknade i vargtimman och njöt av stilla tanketid. För bara några dagar sedan kände jag nästan panik över att vi snart åker hem igen. Det har gått över nu. Ser plötsligt nästan fram emot att börja jobba igen. Och mot Stockholm! Den stan har onekligen sina fördelar. Det blir fint att ta till vara på dem.

Vad som däremot alltid skrämmer mig, år efter år, är mörkret och vintern. Jag mår verkligen inte bra av det. Sätter den ena foten framför den andra och funderar så lite som möjligt där och då, men så snart våren kommer inser jag hur det kan vara. Kännas. Hur det borde få vara jämt.

Förra året bestämde jag mig för att göra något åt det. Ta bättre vara på vintern, göra den meningsfull. Åka skidor, vara ute när det är ljust och så. Det blev inte så där överdrivet mycket av det. Skidåkningen föll på den milda vintern och det andra… inte på rutin precis, men ändå. Ändå tycker jag att förra vintern var den lättaste på länge. För att jag åtminstone ansträngde mig lite mer. I år tänker jag förstås fortsätta vara medveten om att se till att skapa det där braiga. Så att allt inte bara blir en lång transport. För det är så oerhört sorgligt att låta det vara så.

Nä, inte hade jag tänkt skriva om vintern när jag satte mig ned här. Jag hade tänkt skriva att den här måndagen är lite vardag, att jag sitter på uteplatsen och betalar räkningar och att jag ska åka till Kalmar och köpa något fint som förgyller första jobbveckan. Att benen mår rätt bra så här dagen efter.

Vad upptar ditt huvud i dag?

Annonser

7 reaktioner på ”Vintern hälsar på i juli

  1. Känner igen mej i vinterrädslan. Får lätt panik då jag tänker på att det ska bli mörkt och kallt. Men när en är där så går det ju faktiskt, det kan t.o.m ha sina bra sidor. Sen tänker jag att om vi inte hade det där mörka och kalla så kanske vi skulle gå miste om det hejdlösa, härliga njutet över sommaren?
    Men ja, just nu vill jag flytta till varmt land när jag tänker på vinter..

    Gilla

  2. Mina vintrar går jättefort. Börjar alltid maratonträningen den 1 december och då har jag precis avslutat tävlingssäsongen. Löptränar utomhus hela vintern 6 dagar i veckan och i slutet på mars börjar tävlingssäsongen igen. Vintern bara swischar förbi då. Jag brukar använda Stockholms nöjesutbud för att överleva vintern mentalt.

    Gilla

  3. Jag är också lite skrämd, särskilt eftersom jag vid den här tiden förra året påbörjade en nedåtgående spiral mot depression och utarbetning. Blir påmind liksom. Har börjat på en action plan för att stävja liknande tendenser, får se hur det går :-).

    Gilla

    1. Samma här, gör plan alltså. Framför allt mycket triviala saker som att äta frukost på stan, ta långa promenaden hem osv. Tror verkligen att nyckeln ligger i det enkla. För mig som bara riskerar att drabbas av depp alltså. Utmattning är så klart nåt annat, men det verkar finnas många bra verktyg där också! Och du verkar ha bra kolleger – visst är det värsta bästa grejen?!

      Gilla

      1. På min lista samsas så vitt skilda saker som ”skaffa samtalskontakt” och ”köp rött läppstift”. Jag troe också på de enkla sakerna (och kanske någon svårare, vid behov)

        Gilla

  4. Bra! Jag har också aktivt börjat ta tillvara vintrarna, eller egentligen, jag har insett att jag faktiskt gillar vinter (herregud!). Tänk så mycket man kan påverka bara via tanken, att faktiskt bli bättre på att göra det bästa. Heja oss!
    Kram och njut det sista ur detta underbara ♥

    Gilla

Säg nåt!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s