Yoga på jobbet

I dag har jag yogat på jobbet. En gång i veckan kommer en yogafröken hit och håller klass. Oklart vad för stil. Det har pågått ett tag, men det här blev min debut.

Lite märkligt var det. Att försöka hitta känslan i samma rum som vi har enhetsmöten, tillsammans med ett gäng kolleger som jag inte känner särskilt väl. Däremot blev jag sugen på att gå till ”min” studio igen. Det var ett tag sedan, minst sagt. Att yoga hemma känns ouppnåeligt just nu, medan att lägga in några roliga klasser innan semestern skulle passa fint. När jag för en gångs skull inte har en fulltecknad plan med annan träning att förhålla mig till.

Och så känner jag, som vanligt när jag går på klass, att det skulle vara så roligt att få instruera själv. Det är något med själva formen, språket, förmedlingen som jag tycker passar mig. Det finns så mycket som jag skulle vilja prata om. Och tillföra. Om det var jag som satt där.

Synd att jag är så trög med själva… allt det andra bara. Att yoga själv och så.

Träna med kollegerna, bra eller blä? YOGA med kollegerna, bra eller blä..?

Jag säger ett klart ja på första, men ett osäkert nja på andra. Det är nåt intimt över yogan, visst?