Ortorexi och smala tjejer som vill bli smalare

En tanke som har nött i mig de senaste månaderna är alla smala tjejer som vill bli smalare. Det tynger mig att många av de som hör av sig till mig för hjälp med träning och kost tillhör just den kategorin. Jag hör ett ilsket larm i mitt huvud som skriker att jag måste sparka, slå och klösa emot det här. Jag tänker definitivt inte vara med och bidra.

Det är en tuff värld. Hälsovärlden. Den är ämnad att vara god, att få dig pigg, frisk och glad. Men på senare tid har vi insett att den i långt fler fall än vi kunnat tro gör exakt tvärtemot. Ibland gör den människor sjuka. Ortorexi är 2010-talets anorexi.

Och de smala tjejerna vill bli smalare. Tajtare.

Det räcker inte med det där diffusa ”må bra”.

Vad fan är må bra?

Jag mår bra när jag blir smal.

-are.

Och kanske ännu lite, lite smalare ändå..?

Och såna som jag bidrar. Fast vi – jävlarimig – alls inte vill. Fast vi vill precis tvärtemot.

Jag tänker att jag ska bli ännu tydligare med min inriktning här. Det som är hälsa för mig. Och det är inte att späka sig, plåga sig, lida, rida ut, somna med ångest eller vara rädd för mat.

Det är att ha roligt. Kvalitet. Att orka busa och skratta och bära sig själv med stolthet, utan att det gör ont. I vare sig kropp eller själ. Att göra kostval som i första hand värmer själen. Mat som gör dig glad. Mat du verkligen, verkligen vill ha. Och sån mat som stärker cellen så väl som världen. Som är så snäll mot jorden som det går. Som inte förstörts i processer eller själv förstört något i processen. För såna val tror jag att vi blir lyckliga av.

Nu ska jag ladda hem Yvonne Lins bok Ortorexi. Därför att det känns som en väldigt viktigt fråga just nu. Och sen ska jag fortsätta arbeta för att alla tjejer som vill bli tajtare i första hand blir gladare. Starkare. Lyckligare.

Annonser

25 reaktioner på ”Ortorexi och smala tjejer som vill bli smalare

  1. Det är för jävligt, men jag tror inte att hela problemet ligger i tränings(blogg)världen eller i hälsoområdet – det är större än så. Jag insåg i somras när jag skulle prova shorts att jag väntade mig en liten pojkstjärt och bruna slanka ben i spegeln. Blev först sjukt besviken (på verkligheten) och vände det inåt. Sen blev jag jävligt förbannad på hur hjärntvättad jag är, som ändå är över 30. Hur jäkla tvättad är då inte en 14-åring? Såg reklam från 70-talet och det var en jäkla skillnad på kroppar och ideal. Det måste börja där och fortsätta i hälsosfären. Du och de andra jag följer står för precis de bra grejerna. De andra skiter jag i, men reklam och magasinomslag är det svårare att undvika! Detta blev nog osammanhängande, men du och många andra är en motvikt som behövs.

    Gilla

    1. ja visst så är det så klart. bara så trist att den här vändande trenden – att stark är det nya magra – liksom också lyckades bli till tvång och skit. Det är verkligen inte vårt fel, jag håller med. Men vi får ansvara för de andra dumma djävlarna som sitter på mediemakt och ser till att det här fortgår också tyvärr. Det är bara så. Vi får strida det hårdaste vi kan.

      Gilla

  2. Åh så viktigt ämne. Jag möter många tjejer i mitt jobb som är unga men redan nu övertygade om att smal är det viktigaste här i livet. Jag blev så oerhört ledsen när en av mina tioåriga tjejer sa att hon inte kunde äta ”det här” för då kunde hon bli tjock. Så oerhört tragiskt, när jag var tio år så ville jag mest rida runt på käpphästar och leka med barbie typ, och visste egentligen inte riktigt vad smal eller tjock var. Att vara smal är inte lika med lycka, och det är så bra att du tar upp detta.

    Håller med alla ovanstående om det de skrivit och jag tror precis som Cilla att du (och hon) är en motvikt till smalhetsen. Jag har läst din blogg länge nu, och har aldrig någonsin känt att du förespråkar att man ska träna/äta för att bli smal, utan för att kroppen ska bli stark och att man ska orka mer än vad man gjort förut. Sedan tror jag också att det är oerhört viktigt att du tar upp detta ämne eftersom de människor som ser upp till dig kommer ta in det du skriver och förhoppningsvis kunna börja fundera över sina egna tankar och sitt förhållningssätt till både mat och träning.

    Gilla

    1. jamen jag hoppas faktiskt det. Att även ni hälsosamma som läser här ändå tänker en extra gång till och att vi kanske också alla öppnar ögonen ännu lite mer för vad som händer i vår omgivning. har ni någon som vi kan hjälpa? och vilka signaler sänder vi ut? Det är fel tid att kokettera över hur duktigt det är att vara helt hälsosam jämt. Vi måste sprida balans.

      Gilla

  3. JAG ÄR MED DIG (förlåt om jag skriker men jag tycker också detta är sjukt viktigt)!!! Det är en ätstörd värld vi lever i och jag är verkligen den sista som vill bidra till att göra den ännu sjukare. Vad ska vi ta oss till? Och förresten så är din blogg en av få jag läser, just av såna här anledningar. Du lyfter alltid upp, trycker aldrig ner. Man känner sig alltid helt bra och värdefull när man läst hos dig. Stor kram!!

    Gilla

  4. Jag tycker att du utstrålar fin och bra balans! Och jag tror inte på att sluta prata om vissa ämnen av rädsla för tolkningen även om risker med berättande och tyckande såklart alltid finns, men man kan prata om dem på ett annat sätt. Och det gör ju du!
    Jag tror att man kan komma lite ifrån kroppshetsen också genom at ge hälsan ett syfte, ett ansikte. Att tydligt marknadsföra exepmelvis timmarna i gymmet till en högre nytta, så att säga. Även om det är skitballt att klara att marka sin kroppsvikt x 2 så kanske det i sig inte är ett bra mål för många, bara ett kvitto på väl genomfört arbete. Arbete som sen kan handla om att inte få ont i ryggen av all datatid eller kunna klättra uppför ett berg, en trappa eller paddla i fors eller skjuta en barnvagg eller springa eller vad som helst som individen kan se som hälsa i det egna livet. Jag tycker nog att byggarhetsen är lika illa som smalhetsen för tillfället, och när de kombineras blir det en himla svår ekvation. Jag upplever att träningsbloggar som ger glimtar in i annat i livet minskar hetsen. Och att de som bara handlar om hälsa, träna, äta rätt, träna etc. lätt ökar hetsen. Även om ämnena i sig inte behöver uttryckas alls som hets. Det handlar kanske någonstans om att vi icke-bloggande personer tyvärr lätt glömmer att en blogg bara förmedlar vissa delar av utvalda personers liv. Men jag tycker som sagt att du är duktig på det här redan, att balansera.

    Gilla

    1. Tack snälla Emma! jag tror inte heller på att sluta prata om vissa ämnen, inte alls. Så tack för att du har tolkat min text precis som jag hoppades att ni skulle! Som jag skrev till någon här ovan så tror jag på att tänka sig för en extra gång i hur en presenterar vissa grejer. att kokettera med att träna varje dag eller att aaaldrig smaka en smula ”onyttighet” kan slå så jäkla fel. Det må kännas rätt för nån, men jag tror att det här är tiden då alla som inte är elitidrottare bör hålla tillbaka lite med sånt. Precis som du skriver – byggarhetsen har blivit lika jävla smittad, infekterad och kass som anavurmen. Usch. Det är inte så här det ska va. Jag önskar att vi som förmedlar en bild ser till att den alltid andas balans.

      Gilla

  5. Ja, vi bidrar. På ett sätt, tyvärr. Men jag tror att genom att framhålla hälsan, njutningen och det där andra braiga med träningen och maten tror jag också att du/jag/vi kan bidra till motsatsen; att visa att det där med att vara smal, smal, smal inte är det enda i livet. Ibland får en väga sina ord i vågskål, och ibland får en inte ut det en vill ha sagt. Tyvärr. Men jag tror att genom att belysa hälsan som helhetsperspektiv strävar man ju emot idealet att allt ska vara smalt och tajt. Svårigheten är givetvis att göra det på ”rätt” sätt.

    Jag skriver ju också om min och andras kroppar då och då, men jag försöker belysa den syn jag idag har på det hela. Jag har ju varit på andra sidan; med strävan att bli en”skinny bitch” och jag vet hur jag brukade suga åt mig av bloggar som enbart gav den bilden på träning och mat. Men den bilden ger inte du Jeanna och du kommer heller aldrig att uppfattas som någon som gör det. Du är sund och verklig, och jag är säker på att de som läser din blogg suger åt sig av det och inte av osunda och orealistiska ideal. Du gör gott för Internetz, glöm inte det.

    Gilla

  6. Du anar inte vad mycket jag tycker om dig nu!! Detta är SÅ viktigt, allt du säger och skriver om här ovan.
    Jag har i jobbet mött och jobbat med detta, det är så djävulskt svårt och utmanande och så svårt att upptäcka.
    Jag håller dig stenhårt i handen i denna kamp för att alla tjejer ska träna för välmående och annat sunt istället för att bara bli tajt och smal!

    Gilla

  7. ibland när jag tycker det är skittrist att blogga (ofta när jag känner bloggtävlingshets – vilket jag hatar) så tänker jag: jag får inte sluta blogga, just för att jag är en osmal person som gärna vill visa världen typ allt!

    Gilla

    1. Vad är bloggtävlingshets? Just nu kände jag: jag måste sluta blogga för den här världen är ju sjuk. Och jag bidrar till den. Men istället ska jag tänka som du. Att vi har en yta som vi kan använda till något jävligt bra.

      Gilla

      1. Får lov att lägga mej i här: Jag tycker INTE att du bidrar till det sjuka, tvärt om. Du är en sund motvikt till det dåliga. Här handlar det om glädjen i träning, att ta hand om kroppen och att äta glass ibland. Det är i alla fall så jag skulle beskriva din blogg :-)

        Men jag tucker att det är sjuuuukt svårt det där, även fast min blogg inte är speciellt stor så tänker jag massor och funderar fram och tillbaka runt hur jag förmedlar detta med kropp och vikt. Jag går ju ned i vikt just nu och skriver om det lite ibland. Samtidigt är jag rädd att jag på så sätt hjälper sjuka ideal. Fast en å andra sidan är det skillnad på mej som faktiskt väger lite för mycket och på den som är smal enligt normerna och ändå förmedlar att den inte duger.

        Jag har läst några träningsbloggar som nog attraherar mycket yngre tjejer och de får så sjukt mycket frågor om tänkta problemområden, typ: Hur får en ett mellanrum mellan låren? Det känns så sjukt sorgligt. Det finns liksom inte ett uns träningsglädje i det, bara en desperat strävan efter någon slags tänkt perfektion.

        Gilla

      2. Ja, det är ju just det som är det kluriga. Jag vet förstås att jag i huvudsak förmedlar en sund bild, samtidigt ”uppmanar” jag folk att pyssla med grejer (fokuserad träning, nyttig mat) som verkar vara en del i ett av våra största ätstörningsproblem just nu. Sjukt kluvet! Balans är bäst, men räcker det att förmedla den? För en sjuk person bidrar ju allt. Alltså, jag tycker på inget vis att nåt är mitt fel så klart, men jag noterar att alla hälsotjatbäckar små.

        Gilla

Säg nåt!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s