Kropp och själ om varför vi blir sjuka av gluten

20140127-141608.jpg

Under de senaste åren har gluten och dess påverkan på oss varit en riktigt het potatis. Allt fler människor utvecklar intolerans och många andra väljer att undvika gluten, trots att de inte lider av celiaki.

Senaste Kropp och själ gräver snyggt i frågan och jag kan verkligen rekommendera dig som är intresserad av glutenfrågan att lyssna. Och att alltid gå på din egen känsla och använda ditt kritiska öra när du lyssnar på andra!

I början av programmet ligger ett reportage där jag tycker att frågan först tramsas bort – att inte kunna äta fryst fiskgratäng eller glass med kaksmulor i är kanske inte det stora problemet.

Efter det växer programmet och jag gillar att produktionsbolaget väljer att använda en läkare som pratar med stor eftertänksamhet. Allt är inte givet. Allt är inte generellt.

Själv tror jag att kosten har en enorm betydelse för hur vi mår och fascineras av att höra om människor som knappt visste hur bra de kunde må – bara genom att justera vad de åt. Lägga till vissa saker, utesluta andra.

Jag kan för lite om gluten för att uttala mig om just det, men jag lyssnar intresserat på diskussionen.

17 reaktioner på ”Kropp och själ om varför vi blir sjuka av gluten”

    1. Skönt att höra! För egen del vet jag inte om jag märker så stor skillnad, men om jag åt en portion pasta skulle jag nog bli påmind… Gillar bröd men annars undviker jag naturligt pga inte så förtjust. Vet dock att många har upptäckt precis samma som du!

      Gilla

      Svara

  2. Jag äter ytterst lite gluten och även laktos. Har jag det i min dagliga kost får jag ballongmage och känner mig bara tung.
    Jag utesluter det inte helt, en brödskiva någon gång eller en klick grädde /kvarg gör inte så mycket för mig. Men mellanmålen med massa kvarg är borta o maggen mår fint. :)

    Gilla

    Svara

  3. Tack för tipset! Jag tyckte att det var ett bra program även om det var få nyheter för mig som har haft celiaki i åtta år och följt forskningen ganska väl.
    Men det jag vill kommentera gällde egentligen fiskgratängen och glassen med kaksmulor: Jag kan hålla med om att det inslaget var lite tramsigt, och det tycker jag ofta att Kropp och själs ”personporträtt” är. Antagligen är det jag som inte riktigt uppskattar formen som jag antar ska vara vardaglig, personlig och samtalande men som lätt blir just tramsig. Samtidigt tycker jag att den porträtterade i det här programmet lyckades lyfta en viktig poäng och en av de saker med sjukdomen som så få förstår – svårigheten att kunna lita på att få rätt mat och att ständigt behöva lägga så mycket energi på att försäkra sig om att produkter som borde vara okej verkligen är det. Det är inte svårt att leva utan varken färdigmat eller glass, men det är surt att bli sjuk av mat som inte borde innehålla gluten.

    Gilla

    Svara

    1. Ja, det förstår jag verkligen och tyckte också att hon fångade när hon pratade bröd och salladen. Det var början av porträttet, i butiken, som störde mig. Tycker att de ska vara försiktiga med detaljer som kan riskera att förlöjliga eller förlöjliga. Anar att det var så du kände också.

      Förstår att lite var nytt för dig! Jag tyckte framför allt att det var skönt att höra fakta från läkare istället för tyckare. Tack för en givande kommentar!

      Gilla

      Svara

  5. Åh, tack. Precis vad jag behöver! Jag har IBS, och har precis insett att gluten är något jag måste hålla mig ifrån. Från en dag till den andra kan min mage vändas upp och ner, pga detta. Så ja, det är nog värt mödan att vara utan.

    Gilla

    Svara

  6. Hehe vad lustigt, jag har detta avsnitt nedladdat och har börjat lyssna, men tröttnade ungefär där vid fiskgratängen och brödsmulorna… Kanske får ge det en ny chans då! Äter ju själv inte gluten i vardagen (men är inte superstrikt med det) sedan något halvår tillbaka och upplever inte alls det som de säger i programmet: att det blir tjorvigare. Klarar mig utmärkt utan och saknar inget (förutom nån gång ibland då jag blir sugen på bröd, men då äter jag det också, och så klarar jag mig utan ett tag igen).

    Gilla

    Svara

    1. Om du kan äta bröd är du kanske inte intolerant, tänke rjag mig? Det är nog mer struligt för dem som blir sjuka om de råkar få i sig gluten av misstag än för oss som inte märker det genom att vi hamnar på tjotta i flera timmar :)

      Gilla

      Svara

      2. Nä ;-) Men just därför går det ju inte att jämföra med nån som är det. Jag börjar undra om inte typ alla är känsliga för gluten. Vi borde kanske bara inte alls äta det? Allt i naturen är ju inte gjort för att ätas, precis.

        Gilla

      3. Nä det har du såklart helt rätt i. Jag är av precis den åsikten att ingen egentligen behöver äta gluten (men det är väl inget jag går runt och basunerar ut precis, var och en får välja själv) och det är av den anledningen jag slutat. Det tillför mig inget som jag inte kan få på annat håll, ger mig snarare fler nackdelar bara. Som du säger; allt är inte till för att ätas. Nu är jag ju väldigt paleo-influrerad och tror på den ”religionen”, men som sagt: det är upp till var och en. Läs boken ”It starts with food” om du vill veta mer om varför vi inte ”ska” (läs: behöver) äta allt som finns i naturen… :-)

        Gilla

Säg nåt!