Om att ha en kritisk blick

Hur såld och säker jag än är på naturlig kost med ren mat måste jag säga att Patrik Svensson gör en briljant poäng i sin recension av Saltad nota i dagens Sydsvenska.

För egen del har jag en pojkvän som notoriskt och ofta retoriskt tvingar mig att tänka efter. Stoppar upp tillsynes säkra påståenden med frågor. Tvingar fram resonemang.

Varför säger jag att eko är rätt, att organiskt är bäst eller att jorden mådde bättre om vi alla blev veganer? På vad bygger jag att ren mat är bättre än den som badar i tillsatsskum och varför tillsatte vi i så fall allt det här? Går det att dra exakt vartenda extrakt över samma kam – är det säkert att precis allt vi tillsätter är skam?

Och i så fall: på exakt vilket vis är det dåligt för oss?

Frågor jag inte alltid kan besvara på rak arm, som jag ibland (oftast ganska ilsket) tvingas söka säkra svar på för att rättfärdiga mitt tyckande, inte minst inför mig själv. Frågor som gör att jag lär mig saker. Ibland att det jag säger är något jag hört nånstans och bara svalt. Påståenden vars grund plötsligt är svår att få ifatt. Andra gången gläds jag över att få visa att jag gjort min läxa korrekt. Att det jag säger vilar på en stadig grund av troget funderande och research.

Ofta har jag förlorat mina öppna ögon och kritiska blick bland iver, tro och lust. Ofta har jag förlitat mig på källor som tänkt, tja, precis som jag. Alltid måste jag påminna mig om att tänka igen, testa igen, flytta fram positionerna, rota i några nivåer till.

Jag är övertygad om att Mats-Eric, du och jag kan leda i bevis att de flesta tillsatser i mat inte gör oss mer hälsosamma, eller bidrar med något gott till vår kropp. Men. Ska vi säga det med säkerhet, bör vi också kunna förklara varför och hur.

Det ska jag påminna mig om inför varje gång jag hädanefter säger något med säker röst. Säkert kan länken påminna också dig.

Annonser

7 reaktioner på ”Om att ha en kritisk blick

  1. Jo,,, jag håller absolut med att man ibland blir ställd när folk frågar kluriga frågor, eller kommer med motargument. Man är ju inte direkt något uppslagsverk.

    Jag läste artikeln lite snabbt bara som du länkade till, och visst är det viktigt att vi är kritiska, och visst ska man inte bara svälja allt med hull och hår.
    Det är klart att man inte vet vad alla Enummer står för, men jag har lyssnat till Mats-Eric när han hade en föreläsning på Göteborgs stadsbibliotek och jag tyckte att han var grym
    .
    Det han inte visste så mycket om, som t ex GMO som kom upp som fråga, sa han att han inte hade tillräckligt med kunskap om och därför valde han att passa.
    Jag tycker det är helt sjukt att det finns drycker, såser eller soppor mm som inte innehåller en ända äkta vara, bara smaktillsatser.
    Han visade också t ex hur innehållsförteckningen såg ut på Mc Donalds jordgubbsmilkshake,, den var inte nådig… och inte en ända jordgubbe.

    Jag tycker det är riktigt intressant att han tar upp det här för innan hade jag faktiskt inte en tanke på detta.
    Och han har ju faktiskt lyckats få en hel del förändringar i den maten som finns som färdigmat och även bröd ( som många ggr är allt annat än äkta vara)

    Ytterligare en sak han påpekade var att man kanske vet hur ett Enummer kanske påverkar eller inte påverkar oss, men alla Enummer tillsammans, hur påverkar det vår kropp? Det vet man inte.

    Det är klart att det händer att även jag äter Enummer, jag måste ju äta och man är inte alltid förberedd upp till tänderna. Då blir det in på en mack eller Pressbyrå för att få i sig något.
    Men inte dagligen och inte ens en gång i veckan vill jag äta sådan mat, som enbart mättar magen och ger energi men inte mycket mer.

    Jag tror jag väljer att avsluta min novell här :)

    Gilla

    1. Tack för intressant kommentar! Det kluriga med E-nummer är att det finns i typ allt, i alla fall för mig som köper kött på vanlig affär, till exempel. Alltid finns det ett par nummer där.

      Jag har inte läst boken så vet inte om recensenten har rätt i att frågorna lämnas obesvarade, däremot tycker jag att det är så rätt ofta överlag. Säkra påstående slängs ut, men grunden hinns inte med.

      Gilla

  2. Jag läste också recensionen i Sydsvenskan. tyckte den hade vettiga poänger i att det behövs mer systemkritik och att klassperspektivet är viktigt (även om det iofs finns en stor medvetenhet bland hälsofolk om att ”bra” mat ofta är dyrare än skräpmat). En ska heller inte glömma att Konserveringsmedel och halvfabrikat var en liten feministisk revolution från början. Men det som stör mig i Sydsvenskan-texten är att det blir det gamla vanliga att bara för att en valt att göra NÅGOT så ska en plötsligt ta ansvar för ALLT. Som vegetarian har en ju ofta fått höra: ”jamen har du tänkt på det här och det här då och borde du inte göra det här och det här” Att göra något är bättre än inget.

    Gilla

    1. Åh, det håller jag förstås med om, ingen ska behöva ta ansvar för allt. Påminenr mig själv ofta, när jag använder helt vanliga hårprodukter, handlar på HM, what eva… Dock tycker jag att det är skillnad på att ta ansvar på allt och att förklara varför något en säger är dåligt är det. Obs dock för att jag ej läst boken, jag tror säkert att han förklarar en hel del.

      Gilla

  3. Det är som du säger, att man lätt dras med i sin vilja att det man tror på faktiskt ska vara det rätta. Jag hamnar ofta i sitsen att jag måste förklara varför saker är mindre bra, inför pojkarna – varför får de inte äta på Subway, exempelvis? Är inte det bättre än McD, eller va, mamma? Jag gick faktiskt in där idag för att be om en ingrediensförteckning på deras salami och köttbullar och så, men det fanns bara tryckt på kartongerna i deras frys/kyl.

    Det är inte lätt att vara konsument och det är inte lätt att vara förälder när det kommer till mat och val. Men som kloka människor säger – om man försöker göra rätt i de flesta fall så är det nog ok att missa lite här och där också.

    bra inlägg!

    Gilla

    1. Väldigt intressant! Jag har ju en 15-årig bonusson som suger i sig allt en säger. Svårast är att inte frammana skuldkänslor tycker jag. Är själv rätt bra på att dela upp i rätt och fel, svart och vitt. Ska tänka på det du skriver om att förklara mer, berätta, lära, visa.

      Tack!

      Gilla

Säg nåt!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s