Varför niga fint när en kan smaka gräs?

20130829-084032.jpg

Vet ni, jag föddes med starka ben. Det syns. Jag drack i och för sig mycket standardmjölk som barn, men generna. Generna.

När jag debuterade på gym räckte liksom inte vikterna i maskiner som adduktor och abduktor (pressa ihop benen samt pressa ut benen från kroppen) till. Jag lade på extra viktplattor (jag var mycket för maskiner när det kom till ben…) och tröttnade till sist.

Slutade träna ben. Behövde inte. Var stark ändå. Terrorträningsvärken var inte värt det.

Sen gick så där… hundra år.

I dag är jag svagare i knäböj än min katt är. Procentuellt.

En fattar ju varför.

Under Starting Strength har jag verkligen sett till att öka på. Hallå generna, var är ni nu? Trodde inte att ni separerades från min kropp bara för att jag och mina föräldrar skaffade varsin adress.

Det går så där. Min strävan att öka på för varje pass börjar bekosta tekniken. Insett i tisdags: den här bakdelen är så långt från gräset att dom behöver walkie talkies för kommunikation. 90 grader? Jag skulle inte slå vad med ett vattenpass.

Så jag backar. Hepp, hepp. Tekniken alltid först. Start: i morse. Minus 7,5 kilo på stången, säkert 15 grader ner.

För jag tycker ju att det är tuffare att sätta rumpan i marken och skrika mig upp. Än att niga fint som i nystruken examenskjol.

20 reaktioner på ”Varför niga fint när en kan smaka gräs?

  1. Helt i mitt tycke! Har själv bara för några veckor sedan backat rejält i vikt och bara börjat nöta teknik! Och så mycket mer resultat och utveckling de ger!

    Gilla

  2. Håller helt med! Tekniken först! Har själv återgått till styrketräningen för någon månad sedan (efter att bara ha utövat det sporadiskt under några år) och har liksom mognat. Om det inte känns bra så lyfter jag av vikter och försöker göra det bättre istället. En sak i taget.

    Gilla

  3. Explosiviteten är inte dum den heller. Jag brukar ha någon vecka då och då där jag sänker vikten 5-7,5 kg och gör några fler reps, men framförallt med högra hastighet och pristine teknik, tänka explosivt. Det har hjälpt mig enormt. Även denna något suspekta sida som dock har vettigt innehåll, när jag började lägga till dessa som assistövningar 1-2 ggr/vecka hände något både med mitt marklyft och mina knäböj. Och inte att förglömma mina intervaller i backe.

    Gilla

  4. Jag blir lite kär i dig när du skriver Jeanna! haha. O vet du? Jag var GALET stark i benen för bara ett halvår (kanske 7månader) sedan men helt plötsligt så har jag också insett det fina med teknik och vips så är jag en liten ”svagis”… Jag kämpar vidare och hoppas att en dag få bli en ”starkis” även med teknik…

    Gilla

  5. Alltså. Starting Strenght. Jag blir bombaderad med de orden från alla (blogg)håll nu. Ett tecken? Nu har jag googlat mej klokare och tror att dethär är mitt bönesvar. Lite nygammal newbie som jag är i styrketräningssvängen så känns det smått övermäktigt att få igång en vettig träning, med ett vettigt program som är så pass utmanande att jag får hållit motivationen uppe. Is this da shit? Ja, jag tror det!

    *printar ut instruktioner* och smyger mej in i svettiga minigymmet i helgen för ett första försök. Hjälp.

    Gilla

  6. haha. Nog för att jag alltid gillat ditt sätt att skriva och dina tankar bakom de skrivna orden – men det här var väldigt roligt skrivet. Och sant, bra, tänkvärt etc SOM VANLIGT. Kram och ha en superfin torsdag!

    Gilla

Säg nåt!