Resultat: Vårrus vecka 7!

vårrus7 2Jag orkar knappt berätta för er vilka klantigheter som ligger bakom framställandet av veckans statistik. Typ att jag slängt alla gamla dokument och fick leta upp varenda siffra ni någonsin har levererat in och räkna om allt igen… Nu hoppas jag verkligen, verkligen bara att jag har fått det rätt! Hav tålamod och meddela mig om ni ser uppenbara fel. Min egen siffra orkade jag inte leta upp igen, det får bli senare i veckan. Känner mig rätt nollad i vilket fall, haha.

Men hörrni. Ni är fantastiska. Jag är så glad att ni fortsätta springa och fortsätter rapportera! Att ni är hälsosamma och modiga och bra och att ni bryr er om vårt gemensamma vårrus. Det känns fantastiskt.

Nu tänker jag att vi kör två veckor till och sedan är det final! Slut på våren. Vad tror ni om det..?

Annonser

7 reaktioner på ”Resultat: Vårrus vecka 7!

  1. Men herregud, det där arbetet är ju att jämställa med ett hjältedåd – bockar och bugar inför den fantastiska prestationen i kampen mot teknik som nog egentligen är skapad mest för att ställa till oreda och jäkelskap. (Jag vet, jag som precis har fått tillbaka ordentlig internetuppkoppling efter nära tre veckor i stenåldersstil och dagliga telefonsamtal till diverse servicemänniskor som frågat om vi testat starta om routern. Och så har vi gjort det igen, även om den redan är omstartad fler gånger än antalet baspar i kromosomerna i en människocell. Puh. Vi har skämtat fram och tillbaka i familjen över det faktum att ett liv utan internet nu ter sig både jobbigt och psykiskt nedbrytande (nåja), och konstaterar att människor förr i tiden, typ när mina päron var unga, ändå måste ha känt en slags inre oro, en molande känsla av att ”det saknas mig något” – ända till dess att internet uppfanns och världen räddades från tristess, sysslolöshet och vettig fritidssysselsättning. Hehe.)

    Och jo förresten – SOMMAREN HAR KOMMIT! Jag har precis avverkat första löppasset i ”shorts” (även kallat ”uppvikta trekvartstajts”) i skogen. Benen är härligt upprivna och vänster stortå värker precis som om den vore i färd med att föda fram ett barn. Råkade nämligen sparka i den lite lätt (eller okej, jävligt hårt. Så hårt att jag faktiskt var tvungen att skrika ”jävla helvetes jävla skittå!” så högt att det förmodligen hördes hela vägen ner till Åland och tillbaka) i en sten eller trädrot eller gudvetvad det var som låg i vägen där i fina, blöta skogen. Ont gjorde det i alla fall. Men sommaren är här, så det är åtminstone en tröst. Och hunden doppade sig i kanalen två gånger, men luktar fortfarande metan efter simturen i sumpmarken i skogen. Eller, som lillebror 13 år påpekade, ”HON LUKTAR FÖR FAN SKIT!”, för att en stund senare tillägga ”tur att det är i din, och inte min, säng som hon sover. Hehe.”

    Ha en fin vecka!

    Gilla

  2. Nej, vilken pärs! Och vilket jobb du gjort! Heja, vad bra!

    Och tack för dagens plats! Det var hur kul som helst! Jag älskar ju att springa i skogen, så det var perfekt. Ganska kuperad terräng, och årets första mil. Men ca 57:20 blev det :) Med tanke på att det faktiskt bara är min andra mil nånsin, och årets första, är jag nöjd. Jag är ingen långlöpare, än iaf, men kanske blir :).

    Kan verkligen rekomendera det till nästa år. Gott om plats och härlig natur!

    Gilla

Säg nåt!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s